Hösttankar
Just nu är det väldigt mycket som snurrar i skallen och jag försöker förgäves hitta en balans och finna ett inre lugn. Jag önskar jag kunde vrida klockan framåt ett halvår och stå på andra sidan av allt, andas ut och se att allt gick vägen och att det nu ligger bakom mej. Det går ju tyvärr inte. Så istället trampar jag på och känner hjärtat slå som en stånghammare, migränen lura bakom ett hörn och magen protestera mot oblid behandling.
Jag är oändligt glad över att jag har mina fyra skrotungar som tvingar mej att hålla fast vid rutiner. Misstänker att jag annars skulle dragit täcket över huvudet och bara sovit. Stefan finns här också såklart, mitt lite luddiga svammel handlar inte om en skilsmässa. ;) Bara om annat tråkigt som är svårt att greppa.
Jag behöver mer frisk luft, långa promenader, kramar, god mat och tid med mina nära. Mindre jobb vore bra men omöjligt just nu. Mamma kommer snart upp, längtar mycket efter min mamma just nu. Hon ger lugn och avlastning. Längtar efter julen, adventsstakar, julmusik, ivriga och förväntansfulla barn och lite ledigt. Längtar efter sommar och semester och lättja. Längtar helt enkelt.