4

Tänk vad tiden går fort

Idag, just idag, för sex år sen stod jag brud och blev Din hustru. Du som kom och tog mitt hjärta. Du som blivit min trygghet, min värme, min lycka, min värld och mitt liv. Du, som jag vill leva hela mitt liv med. Som jag vill se bli gammal och grå. Du som gör mej varm i hela kroppen när du säger att Du älskar mej.  


Åren kommer och går och vi blir äldre och kanske lite klokare också. Din lycka betyder allt för mej. Det är för dej jag gör mej fin. Det är bara din åsikt som räknas. Det är för Dej jag vill vara fin. Ibland. ;) Det är också Dej som jag vill ligga i soffan och mysa tillsammans med, äta ost och kex tillsammans med. Jag vill se barnen växa upp tillsammans med Dej. Skratta åt allt tok dom gör. Och alla klokligheter dom talar om för oss.

Min kloka Man som vill alla väl. Som alltid försöker hjälpa till i alla lägen. Tänk att just jag fick Dej. Att Du blev min. Det är jag evinnerligt lycklig över. Ord är överflödiga. Handligar bättre. Jag hoppas verkligen vi kommer fortsätta kramas och pussas även fast barnen ropar blää. ;) Det går nog över det också antar jag.


Så hur ska vi fira iår månne... Det återstår att se. Men roligt blir det. Det vet jag.

All min kärlek. Alltid.


2

Du är min man

Solen skiner, precis som den gjorde den där dagen för fem år sen.
När jag stod brud.
Och blev Stefans hustru...


Våran panna strejkade, så vi hade inget varmvatten. Så efter att jag bundit bröllopsbuketten så åkte vi hem till svärföräldrarna för att göra oss iordning där. Sen åkte vi tillsammans in till Örebro. Mötte upp pappa och Monica där. Det kändes pirrigt och otroligt vuxet på nåt sätt. Magen var större än störst, men passade bra i klänningen. Stefan var så fin i sin kostym...

Jag hoppas att jag alltid kommer komma ihåg vad jag kände den dagen.
När vi två blev ett.

Kärleken blir bara större och större. Den klarar numera nästan allt skulle jag tro.

Stefan är det bästa som hänt mej, han är mitt livs stora kärlek. Och jag kan inte tänka mej et liv utan honom där. Han är min styrka. Han är min bästa vän. Han är den jag vill berätta allt för. Den som kan trösta mej när livet känns svårt. Som förstår hur jag mår utan att jag behöver säga något. Han avslutar mina meningar och vet precis vad jag vill ha sagt. Han är den bästa pappan som finns.

Fem år har gått sen den där soliga dagen i maj. Snart nio år har gått sen vi blev ett par.

Vi har fått fyra underbara ungar. Vi har köpt hus, sålt hus. Och nu köpt ett hus igen. Och nu ska vi stanna upp. Här ska vi bo. Här ska vi leva. Planerna är många. Och att sitta på kvällarna i telefonen och fantisera, planera, fundera och göra upp planer för vårt nya hem är så roligt. Jag ser oss där när vi blir gamla och grå. Det vi fantiserar om med vårt hus ligger både i nutid men också mycket längre fram, när barnen är utflugna. Då ska vi göra ett stort kök och ett allrum med braskamin. Där vi kan sitta och värma oss när stormarna river utanför.

Vi skrattar mycket ihop. Det är viktigt. Beröring är också viktigt. Spänningen är viktigt. Förväntan är viktigt. Att lita på varandra är bland det viktigaste. Och att tro på varandra. Att ha kul ihop och att älska varandra. Varje dag.

Du är mitt allt. Den bästa och jag älskar dej så!


Idag ska vi bara äta en middag nästan på tu man hand. Nelly får bli med. Men i höst ska vi fira desto mer. Då ska vi ta en kryssning ihop med Pappa och Styvis. Det berättade Stefan för mej häromdagen. :) Gissa om jag blev glad. Det gör han för mej, för han vet hur gärna jag vill göra det. Men han lägger in sig själv med, genom att ta en hotellnatt mitt i kryssningen så han får lite land mellan båtresorna. Han blir nämligen lite sjösjuk.  ♥

1

Tid för förändring



Nu är det klart, fr.o.m den 29maj kommer Stefan att jobba i Oslo, Norge. :) Han kommer jobba 12dagar och sen vara hemma i 9dagar. Alltså kommer han vara borta en längre period, men ha mer ledigt än han har idag!  Helt ok om du frågar mej. Sen är det ju så att han kommer tjäna en hel del mer än han gör idag vilket såklart är en bidragande orsak till att han tagit jobbet. Som kommer vara under 1,5år. Då har vi en chans att få undan en ordentlig buffert till framtiden med allt vad den har att komma med.

Stefan har ju alltid legat ute på jobb, så det enda som nu blir annorlunda är perioden han är borta. Men det kommer man nog snabbt in i det med. Det enda trista med det här är att han nu inte kommer kunna vara hemma dom åtta veckorna som vi hade planerat. Men när man tänker på alla fördelarna så väger det upp! Och tanken är ju att han efter dom här 1,5åren ska kunna börja jobba hemma med bättre förutsättningar än idag. Den som väntar på något gott...

Min man, Norrbaggen!